Bakgrund och syfte

DOS-lagen, formellt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (SFS 2018:1937), trädde i kraft den 1 januari 2019. Lagen bygger på EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (2016/2102) och syftar till att säkerställa att digital offentlig service är tillgänglig för alla – oavsett funktionsnedsättning.

I praktiken innebär det att webbplatser, appar och dokument som publiceras av offentliga aktörer måste utformas så att de kan användas av personer med synnedsättning, hörselnedsättning, motoriska funktionsnedsättningar och kognitiva svårigheter. Lagen hänvisar till den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur bygger på WCAG 2.1 nivå AA.

Vem berörs av lagen?

DOS-lagen gäller i första hand offentliga aktörer:

  • Statliga myndigheter – alla myndigheter under regeringen
  • Kommuner och regioner – inklusive kommunala bolag och förbund
  • Offentligt styrda organ – exempelvis statliga stiftelser och vissa organisationer som finansieras med offentliga medel
  • Leverantörer av samhällsviktiga tjänster – i vissa fall

Det är värt att notera att privata företag inte direkt omfattas av DOS-lagen. Däremot kan de beröras av Europeiska tillgänglighetslagen (EAA), som börjar tillämpas i Sverige under 2025 och ställer krav på bland annat e-handel, bankväsende och transporttjänster.

Vad kräver lagen?

Lagen ställer tre huvudkrav:

1. Tillgängligt innehåll

Webbplatser och appar ska uppfylla WCAG 2.1 nivå AA. Det omfattar bland annat korrekt rubrikstruktur, tillräcklig kontrast, tangentbordsnavigering, alt-texter för bilder och textning av video.

2. Tillgänglighetsredogörelse

Varje webbplats ska publicera en tillgänglighetsredogörelse som beskriver i vilken utsträckning webbplatsen uppfyller kraven, vilka brister som finns och hur användare kan rapportera problem.

3. Möjlighet att rapportera brister

Användare ska kunna påtala tillgänglighetsbrister och begära information i tillgängligt format. Om organisationen inte åtgärdar problemen kan användaren vända sig till DIGG (Myndigheten för digital förvaltning).

Tillsyn och konsekvenser

DIGG ansvarar för tillsynen av DOS-lagen. Myndigheten genomför både proaktiv tillsyn (där de väljer ut och granskar webbplatser) och reaktiv tillsyn (där de utreder anmälningar från enskilda).

Vid bristande efterlevnad kan DIGG:

  • Utfärda förelägganden som kräver att organisationen åtgärdar bristerna
  • Förelägga med vite om åtgärder inte vidtas
  • Publicera tillsynsbeslut som blir offentliga handlingar

Utöver de juridiska konsekvenserna innebär bristande tillgänglighet att organisationen riskerar att utestänga en betydande del av befolkningen. Enligt SCB lever cirka 20 procent av Sveriges befolkning med någon form av funktionsnedsättning.

Så kommer du igång

Att uppfylla DOS-lagens krav behöver inte vara överväldigande. Börja med dessa steg:

  1. Gör en inventering – Skanna din webbplats för att identifiera befintliga brister. Vår automatiska granskning kan ge dig en snabb överblick.
  2. Prioritera – Fokusera på de brister som har störst påverkan på användarna, exempelvis bristande tangentbordsnavigering eller saknade alt-texter.
  3. Åtgärda och testa – Fixa bristerna och verifiera att åtgärderna fungerar, gärna med hjälp av skärmläsare och tangentbordsnavigering.
  4. Publicera en tillgänglighetsredogörelse – Beskriv tillgänglighetsstatusen och hur användare kan rapportera problem.
  5. Arbeta löpande – Tillgänglighet är inte ett engångsprojekt utan kräver kontinuerligt underhåll vid varje innehållsuppdatering.

Genom att ta tillgängligheten på allvar uppfyller du inte bara lagens krav – du gör din verksamhet mer inkluderande och når fler människor.

Sedan juni 2025 gäller liknande krav även privat sektor genom tillgänglighetsdirektivet 2025. Och ett av de första konkreta kraven i lagen är att publicera en tillgänglighetsredogörelse – ett dokument som beskriver er webbplats tillgänglighetsstatus.