Sedan den 28 juni 2025 gäller nya krav på digital tillgänglighet som för första gången omfattar privata företag. EU:s tillgänglighetsdirektiv har blivit svensk lag och innebär att fler verksamheter än någonsin behöver säkerställa att deras digitala tjänster fungerar för alla.

Kontrollera om er webbplats uppfyller kraven. Skanna gratis på 30 sekunder →

Bakgrund: från offentlig sektor till alla

Sedan 2019 har lagen om tillgänglighet till digital offentlig service ställt krav på att myndigheter, kommuner, regioner och offentligt styrda organ ska ha tillgängliga webbplatser. Standarden som ska följas är WCAG 2.1 nivå AA, och Myndigheten för digital förvaltning ansvarar för tillsyn.

Tillgänglighetsdirektivet är en separat lagstiftning som utvidgar kraven till privat sektor. Det är alltså inte en förlängning av den befintliga lagen, utan en ny lag med egna regler och egna tillsynsmyndigheter.

Vilka företag omfattas?

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet gäller företag som erbjuder digitala produkter eller tjänster till konsumenter. Exempel på verksamheter som omfattas:

Företag med e-handel, alltså webbplatser eller appar där konsumenter kan köpa varor eller tjänster. Banker och finansiella tjänster som erbjuder digitala banktjänster till privatpersoner. Telekommunikationsföretag som tillhandahåller digitala kommunikationstjänster. Företag som säljer datorer, mobiltelefoner, läsplattor eller annan konsumentelektronik. Företag som erbjuder e-böcker eller digitala läsplattformar. Transporttjänster med digitala biljettköp eller reseinformation.

Det finns ett undantag för så kallade mikroföretag, det vill säga företag med färre än 10 anställda och en omsättning under 2 miljoner euro. Dessa undantas från lagens krav, men det kan ändå vara klokt att tillgänglighetsanpassa sin webbplats inför framtida kravskärpningar.

Vad innebär kraven i praktiken?

Precis som för offentlig sektor handlar det om att följa WCAG 2.1 nivå AA. Det innebär att er webbplats ska vara möjlig att uppfatta (till exempel genom alternativtexter på bilder och tillräcklig kontrast), hanterbar (allt ska fungera med tangentbord), begriplig (tydliga formulärmeddelanden och konsekvent navigation) och robust (koden ska fungera med hjälpmedel som skärmläsare).

Utöver webbplatsen ställer lagen krav på att kundtjänst och andra stödtjänster ska kunna ge information om tjänstens tillgänglighet, och att det ska finnas möjlighet att rapportera brister.

Vad händer om kraven inte uppfylls?

Till skillnad från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, där Myndigheten för digital förvaltning är ensam tillsynsmyndighet, har tillgänglighetsdirektivet flera tillsynsmyndigheter beroende på bransch. Post- och telestyrelsen, Konsumentverket, Mediemyndigheten och Transportstyrelsen ansvarar för tillsyn inom sina respektive områden.

Konsekvenserna vid bristande efterlevnad kan innebära förelägganden att åtgärda brister inom en viss tid och, i förlängningen, sanktioner.

Så förbereder ni er

Börja med att kartlägga var ni står idag. En automatiserad granskning ger en snabb överblick av de vanligaste bristerna och visar vilka sidor som har flest problem. Därifrån kan ni prioritera åtgärderna.

Många av de vanligaste bristerna är relativt enkla att åtgärda. Alt-texter på bilder och tydliga länktexter kan webbredaktörer fixa direkt i publiceringsverktyget. Tekniska brister som saknade formuläretiketter eller bristande tangentbordsnavigation kräver en utvecklare, men handlar ofta om mindre kodjusteringar.

Det viktigaste är att komma igång. Ni kan skanna er webbplats gratis på tillganglighetskrav.se för att se hur ni ligger till. Vill ni ha en fullständig rapport med konkret åtgärdsplan kostar den 249 kr.

Läs mer