Den 28 juni 2025 hände något som förändrade spelplanen för digital tillgänglighet i Sverige. Lagen om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (LPTT) trädde i kraft. Den bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv (European Accessibility Act) och utvidgar kraven som tidigare enbart gällde offentlig sektor till att nu omfatta stora delar av den privata marknaden.

Det är inte längre bara myndigheter och kommuner som behöver tänka på tillgänglighet. Nu gäller det e-handlare, banker, transportbolag och en rad andra privata aktörer.

Vilka privata aktörer omfattas?

Lagen gäller företag som tillhandahåller dessa tjänster till konsumenter:

E-handel. Webbshoppar och digitala marknadsplatser. Om ni säljer produkter eller tjänster online och riktar er till konsumenter i EU omfattas ni.

Bankväsende. Internetbanker, mobilbanker, betaltjänster och finansiella digitala tjänster.

Transport. Digital biljettbokning och reseinformation för flyg, tåg, buss och färja.

Telekommunikation. Digitala kommunikationstjänster, meddelandeappar och telefonitjänster.

Streamingtjänster. Audiovisuella medietjänster som erbjuds digitalt.

E-böcker. Digitala böcker, lästjänster och tillhörande programvara.

Mikroföretag med färre än 10 anställda och omsättning under 2 miljoner euro är undantagna från kraven på tjänster. Men de flesta företag av någon storlek faller inom lagens räckvidd.

Gäller det er? Tre frågor att ställa sig

  • Säljer ni produkter eller tjänster online direkt till konsumenter?
  • Har ni fler än 10 anställda eller omsätter ni över 2 miljoner euro?
  • Tillhandahåller ni bank, transport, telekom eller medietjänster digitalt?

Vad skiljer LPTT från DOS-lagen?

DOS-lagen gäller offentlig sektor och har funnits sedan 2019. LPTT riktar sig mot privat sektor.

DOS-lagen hänvisar specifikt till standarden EN 301 549 och WCAG 2.1 nivå AA. LPTT formulerar funktionella tillgänglighetskrav utan att peka på en enskild standard. I praktiken förväntas dock EN 301 549 bli den harmoniserade standarden som visar att man uppfyller kraven.

Tillsynen skiljer sig också. DOS-lagen övervakas av DIGG. LPTT förväntas övervakas av Konsumentverket och Post- och telestyrelsen inom sina respektive områden.

Det centrala är: för den som redan uppfyller WCAG 2.1 nivå AA är steget till LPTT-efterlevnad kort.

Konsekvenser vid bristande efterlevnad

Företag som inte uppfyller kraven riskerar:

Sanktionsavgifter. Tillsynsmyndigheten kan utfärda ekonomiska sanktioner.

Marknadsbegränsningar. Produkter som inte uppfyller kraven kan förbjudas på den svenska marknaden.

Reputationsskada. Tillsynsbeslut blir offentliga. Mediebevakning av tillgänglighetsbrister har ökat de senaste åren.

Konkurrensnackdel. Företag som uppfyller kraven får en fördel hos offentliga upphandlare och medvetna konsumenter.

Varför det lönar sig att agera nu

Att vänta till tillsynsmyndigheten knackar på dörren är den dyraste strategin. Att åtgärda tillgänglighetsbrister i efterhand kostar betydligt mer än att bygga rätt från start.

En automatisk granskning tar 30 sekunder och ger er en bild av var ni står. Därifrån kan ni prioritera de viktigaste åtgärderna och integrera tillgänglighet i ert löpande utvecklingsarbete.

De organisationer som agerar tidigt slipper panikåtgärder och kan istället använda tillgänglighet som en konkurrensfördel. Tillgängliga tjänster når fler kunder, rankar bättre i sökmotorer och skapar bättre upplevelser för alla.

Skiftet den 28 juni 2025 var inte en överraskning. Direktivet antogs 2019. Implementeringsdeadlinen passerade 2022. Men för många företag blev det konkret först nu. Bättre sent än aldrig. Bäst att börja idag.