I de flesta organisationer äger IT-avdelningen tillgänglighetsfrågan. Det låter logiskt. Tillgänglighet handlar om kod, om WCAG, om tekniska standarder. Men sanningen är att en stor del av de tillgänglighetsbrister vi ser vid granskningar inte handlar om teknik. De handlar om innehåll.
Saknade alt-texter. Otydliga länktexter. Felanvänd rubrikstruktur. Bilder med text utan textmotsvarighet. Allt detta skapas av den som publicerar innehåll. Och det är oftast kommunikatören, webbredaktören eller marknadsansvarig.
Vad äger kommunikatören?
Här är de områden som styrs av innehållsproduktionen, inte av koden.
Alt-texter. Varje bild som läggs in i CMS:et behöver en alt-text. Det är kommunikatören som väljer bilden och därmed den som bäst kan beskriva vad bilden visar och varför den finns där.
Länktexter. "Klicka här" och "Läs mer" är meningslösa för den som navigerar med skärmläsare och listar alla länkar på sidan. Kommunikatören väljer ordvalet.
Rubrikstruktur. Rubriker i CMS:et ska följa en logisk hierarki. H1, sedan H2, sedan H3. Inte hoppa över nivåer för att en viss rubrikstil ser snyggare ut. Det är redaktören som sätter rubriknivåerna.
Kontrast i bildval. Text ovanpå bilder är ett vanligt designval. Men kontrasten mellan text och bildbakgrund varierar. Kommunikatören som väljer bilden ansvarar för att texten förblir läsbar.
Dokument. PDF-filer som läggs ut på webbplatsen ska vara taggade och tillgängliga. Kommunikatören som publicerar dokumentet bör säkerställa det.
De fem vanligaste redaktörsmissarna
1. Bilder helt utan alt-text. CMS:et visar ett fält för alternativtext vid bilduppladdning. Det ignoreras. Resultatet: skärmläsaren säger "bild" eller läser upp filnamnet.
2. Alt-text som inte beskriver bilden. "Bild" eller "foto" i alt-fältet. Det ger ingen information. Nästan lika illa som att utelämna texten helt.
3. Rubriker valda efter utseende. H3 används för att texten ska bli lagom stor, trots att det logiskt borde vara en H2. Rubrikhierarkin bryts. Skärmläsaranvändare som navigerar via rubriker tappar sammanhanget.
4. "Läs mer"-länkar. Samma länktext på tio olika ställen, alla till olika sidor. Otillgängligt och förvirrande.
5. PDF-filer utan taggar. Word-dokumentet konverteras till PDF utan att kontrollera att det är taggat med korrekt läsordning och rubrikstruktur.
Så skriver du bra alt-text
Alt-text är den enskilt vanligaste bristen. Tre exempel:
Bra: "Kommunfullmäktige samlade i sessionssalen under budgetdebatten, november 2024." Beskriver vad bilden visar och sätter den i kontext.
Dålig: "Bild på möte." Generisk. Ger ingen meningsfull information.
Onödig: alt="" (tom alt-text) på en dekorativ grafisk avdelare. Korrekt! Dekorativa bilder ska ha tom alt-text så att skärmläsaren hoppar över dem.
Tumregeln: beskriv bildens syfte i sitt sammanhang. Inte varje detalj. Fokusera på varför bilden finns där.
Checklista för publicering
Innan du trycker publicera, gå igenom dessa åtta punkter:
- Har varje meningsfull bild en beskrivande alt-text?
- Har dekorativa bilder tom alt-text?
- Följer rubrikerna en logisk ordning utan överhoppade nivåer?
- Är alla länktexter beskrivande utan omgivande text?
- Har tabeller en rubrikrad markerad som rubrik?
- Har eventuella PDF-dokument kontrollerats för tillgänglighet?
- Är texten tillräckligt kontrastrik mot bakgrunden?
- Har video textning?
Tillgängliga texter rankar bättre
En bonus: det som gör innehåll tillgängligt gör det också bättre för sökmotorer. Alt-texter hjälper Google förstå bilder. Beskrivande rubriker hjälper sökmotorer kategorisera innehållet. Tydliga länktexter ger kontext till sökmotorkrålarna.
Att skriva tillgängligt innehåll är inte en extra börda. Det är bättre kommunikation. Punkt.